100 blanka, 100 matta.

Det var en av de dagar då jag inte trodde att jag skulle kunna andas utan dig.
Jag hittade någonting utan egentlig betydelse, någonting banalt, men som ändå påminde mig så mycket om dig att min värld krängde till under några sekunder.
Tittade på mitt fynd med försiktighet.
Det hade dina konturer, din röst, din doft.
Tunt, platt och blänkande.
Hur något så förunderligt litet kan väcka något så förunderligt stort.